Attack på demokratin

Jag hade en jättetrevlig kväll i Visby i fredagskväll med goda vänner och utsökt mat. Föga anade vi vad som samtidigt pågick i vårt västra grannland. När jag vaknade upp på lördag morgon och läste rubrikerna i DN blev jag bestört.

Man tror inte det är sant. Först en bomb mot hjärtat av Oslos maktcentrum, sedan en massaker av ungdomar på Utöya. En massaker, där den misstänkte (som nu erkänt), har pumpat upp sig med anabola steroider innan, och där han sedan systematiskt mejar ner alla han ser.

Vi är många som varit på ungdomsläger. Det må vara scoutläger, musikläger, konfaläger eller politiska ungdomsläger. Men jag tror aldrig att någon i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att detta skulle kunna hända här. Inte här i Norden. Men nu har det hänt. Och nu har världsbilden förändrats.

Det som hänt är ett angrepp på demokratin. Ett extremistiskt angrepp på det fria, öppna och toleranta samhället. Extremism är alltid av ondo. Oavsett vem eller vilka som hyser de extrema åsikterna. Sverigedemokraternas talesman i internationella frågor var snabb med att beskylla islamister. Som en käftsmäll rätt tillbaka på honom själv visade det sig vara en högerextrem infödd, blond, norrman och tidigare även medlem i Fremskrittspartiet, Norges motsvarighet till Sverigedemokraterna.

Extremism är alltid av ondo. Oavsett om det till exempel är högerextrema, vänsterextrema, militanta veganer eller anarkister. Den sortens extremism som får vissa människor att rättfärdiga sina ibland horribla handlingar. Extremism som blandar ihop sak och person, och gör det till samma sak.

Nu är det upp till oss att visa att vi är för öppenhet och mot all form av extremism. Och jag hoppas av hela mitt hjärta att AUF (arbetarpartiets ungdomsförbund) kan återta sitt Utöya, hedra dem som dödats och återfå sitt sommarparadis.

Det blev en bok

Oavsett hur intressant det är att vara i Visby under Almedalsveckan är det ofantligt skönt att komma hem. Jisses vad folk överallt!

Efter debatten om livsmedelsproduktion i Sverige begav jag mig ut i vimlet för att bland annat teckna upp mig på en prenumeration på tidningenFokus.

När jag tog ett svep förbi biblioteket ser jag plötsligt Patrik Sjöberg stå där, redo att signera böcker. Det är klart jag måste ha en bok! Det skrev jag ju senast i morse. Sagt och gjort. Så nu är jag ägare till "Det du inte såg".

Skall vi ha livsmedelsproduktion i Sverige?

Landade i LRF-ladan och lyssnar på en debatt om vi skall ha livsmedelsproduktion i Sverige. Det är intressant att lyssna på olika politiska och affärsmässiga alternativ.

Landsbygdsministern berättar sitt perspektiv. Om hur han tror på matlandet Sverige, och att vi bör försöka exportera mera. Allt bygger på lönsamhet och han säger att han gärna jobbar för likvärdiga regler. Något som jag personligen hade tyckt vara trevligt. Konsekvenserna blir att vi i Sverige inte konkurrerar på lika villkor, med bland annat högre kostnader för bättre djurskydd. Något som vi ju alla är för!

Chefen för ICA berättar hur man numera ursprungsmärker med flaggor och pratar om detta som en långsiktig fråga. Han säger också att kunderna inte gör så stor skillnad mellan ekologiskt och närproducerat.

MP:s Åsa Romson har även hon deklarerat vikten av livsmedelsproduktion för ett öppet landskap. Hon anser att den ekologiska produktionen är ett nyckelsteg. Hon efterlyser också information. Information om vilka förhållanden den danska grisen lever under jämfört med den svenska. Bra att lyfta detta!

Helena Jonsson representerande LRF pratade även hon om vikten av att föra vidare traditionen och kunskapen av att bruka marken. För att kunna bruka marken krävs kunskap och utbildade lantbrukare. Dessa lantbrukare måste få samma spelregler som producenter i andra EU-länder. En mycket viktig fråga.

Hälften av den ekologiska matmarknaden i Sverige är importerad. Här finns en marknad , men konsumenterna måste vara beredda att betala för det.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Almedalen idag

Idag blir det en sväng in till Visby och Almedalen. Egentligen borde man vara där varje dag och delta i den formidabla kompetensutveckling som pågår hela veckan. Fast som småbarnsförälder får jag ge mig till tåls. Min tid kommer, när jag kan gå och frossa i seminarier en hel vecka, och barnen fixar dagarna själva. Tills vidare får jag nöja mig med spridda skurar, att bara delta i vissa delar.

När jag tittade på programmet för idag fastnade jag för ett seminarium som Fryshuset ger om vad barn som skär sig egentligen kostar. Hinner jag in skall jag gå på det.

Ett annat intressant seminarium handlar om framtiden för SydSudan, efter självständigheten nu den 9 juli. Detta finner jag extra intressant eftersom min kusin för närvarande befinner sig där som FN-observatör, just med anledning av den stundande självständigheten.

Jag skulle också kunna tänka mig att köpa Patrik Sjöbergs bok, som signeras på Bokia idag. Patrik har tillsammans med Barn- och Elevombudet ett inlägg på DN-debatt idag, där de kräver att ett idrottsombud inrättas - liknande Barn- och Elevombudet - med uppgift att ta tillvara barns rättigheter inom idrotten. Sedan Patrik Sjöberg trädde fram och berättade om de övergrepp han blivit utsatt för av sin tränare har flera fall dykt upp inom andra klubbar. Bland annat Lugi handboll.

Att som förälder känna sig lugn med att barnen är trygga när de är på träning är viktigt. Likväl som att barnen skall vara trygga i skolan. Eller kyrkan. Eller någon annan aktivitet. Jag vet inte om det är rätt väg att inrätta ett idrottsombud (då får man inte med alla andra aktiviteter som barnen deltar i), men att man på något sätt måste utveckla Barn- och Elevombudets roll är för mig helt klart. Det bör inte bara omfatta skolan, utan även bevaka barnens intressen under deras fritidsaktiviteter, oavsett om dessa rör sig inom idrottsliga, kulturella, kyrkliga eller andra kretsar.

Varje barn som far illa, oavett vart det sker, är ett för mycket.