Afghanistan

I morgon bitti åker min kusin till Afghanistan för att tjänstgöra som gender advisor. Jag är stolt, men samtidigt rädd. Ikväll ringde vi för att säga hej och önska lycklig resa. Eller önskar man lycklig resa? När man som militär skall tjänstgöra utomlands? Nåväl. Han fick prata med 2/3 av barnen och med sin faster i alla fall. Övriga hälsade. Och jag kramade hans pappa idag, han var med på konfirmationen.

Kusin har lovat att höra av sig via blogg och mail, men ändå. Afghanistan. Det är inte nästgårds precis. Och inte det lugnaste stället att åka till. Fast det är väl därför han skall dit å andra sidan.

Men lite orolig är jag. Var försiktig! Vi vill ha hem dig hel igen!

Konfirmation

Idag har det varit konfirmation här på Knutstorp. 4 kusiner har konfirmerats och firats samtidigt. I strålande försommarväder. Äldsta dottern var med i kyrkan men jag och de två yngsta stannade i huset och förberedde inför festligheterna som följde. Eller rättare sagt, yngsta dottern sov, sonen spelade tv-spel och jag försökte hjälpa till i den mån jag kunde...

På konfirmationen följde en trevlig buffé med tillhörande gott sällskap. Själv kommer jag att vara social och umgås om ungefär 2 år när yngsta dottern reder sig själv lite mera. Det blev inte så mycket konversation vid bordet om man så säger. "Jag vill inte mera" är yngsta dotterns nya favorituttryck. Sen vill hon ut och åka rutschkana, eller cykla, eller kasta boll till hunden (som hon inte längre är rädd för!).

På det hela taget en härlig dag i fantastiskt väder. Och ikväll när vi skulle titta på konfirmandens presenter så fick vi göra det själva. Objektet i fråga hade slocknat - helt utmattad.

Rapport från söder om landsvägen

Efter ett dygn på sydligare breddgrader så börjar vi komma på plats. Sonen har börjat äta igen, yngsta dottern är lite lättare att natta och äldsta dottern är helt nöjd när hon delar rum med sina två kusiner i natt.

Så här när man är på resande fot så är det inte alltid man har tillgång till sin vanliga blaska. GT alltså. Nu råkar ju jag ha det, dagen efter utgivningen på Gotland, men jag har idag ögnat igenom Sydvenskan efter intressanta nyheter.

Jag fastnade i en artikelserie om ledigheter för elever. I går hade de ett reportage om att Vellinge kommun kommer att bli mer restriktiva med att ge lov till resor. Idag har de en artikel om en gymnasieskola som förespråkar flexibla lov. Att eleverna skall ha jobbat in det de behöver göra och att loven är att betrakta som kompledighet. Som nu är så består ju skolåret av ett visst antal dagar undervisning som eleverna har rätt till. Väljer föräldrarna att resa bort med sina barn (som jag har gjort just nu...) så måste man vara medveten om att barnet missar undervisning och kan komma efter.

Jag tror att man på sikt måste se över hela organisationen hur skolåret är uppbyggt. Att i skolan ha en budget som löper augusti - juni och i kommunerna ha en budget som löper januari - december skapar problem. Det kan göra att man har för stor kostym på våren och får minska på hösten även om elevantalet inte förändras.

Varför inte kombinera ett förändrat läsår, som man delar upp i tre eller fyra terminer, med en förändrad anställningsform för lärarna där man arbetar i semestertjänst och har 40 timmars arbetsvecka som alla andra? Det tror jag hade varit en intressant reform.

Jag har rymt

Jag har rymt. Och tagit barnen med mig. Nu är det inte så allvarligt som det låter. Utan jag och barnen har åkt för att hälsa på min syster och hennes familj i södra Skåne. Det är dags för äldsta kusinen, på den sidan, att konfirmera sig. Och då tyckte jag det var ett gyllene tillfälle att ta en veckas föräldraledigt och umgås med barnen, släkten och att shoppa lite.

Innan resan har det varit stressigt. Extremt mycket att göra på jobbet har varvats med sjuka barn som gjort att jag inte kunnat vara på jobbet. Men nu är i stort sett alla utvecklingssamtal gjorda, och i morse rymde vi.

Det är fascinerande att se Sverige förändras på våren. Vi har idag kört från ett soligt, men fortfarande kargt Oskarshamn, vidare ner genom det stormdrabbade Småland där man fortfarande ser förödelsen efter Gudrun. För att tillsist komma till Skåne. Och där skedde idag en tydlig förvandling. Vid Hässleholm gick en magisk gräns. Det blev plötsligt löv på träden! Bara sådär! Och allt inom loppet av några kilometer kändes det som. Magiskt! Och vackert!

Så när är vi här. Två hopp och ett litet skutt från Smygehuk. Söder om landsvägen. Och barnen har somnat efter en lång resa. Nu skall vi bara göra småutflykter. Som i morgon, då vi kanske skall åka in en sväng till Trelleborg för att bättra på vårgarderoben. Eller är det sommargarderoben, för det lovas upp mot 20 grader här i helgen.

Besparingsförslag

Jag gillar Eva Bofrides ledare som hon skriver i GT. De är nyanserade och hon har ett bra perspektiv på saker och ting tycker jag. Idag skriver hon, med anledning av söndagens föräldraupprorsprotest att:
"Kan vi fokusera på lösningarna, att hitta alternativ till att spara på barnen, då skriver jag också under. Men inte så länge man kör med slagord som "Vem vågar föda barn på Gotland?" och beskriver barnsomsorgen på Gotland som ren förvaring och parkering av barn."

Jag håller med henne att det är bra att fokusera på lösningar, även om det är svårt att hitta var man kan plocka pengar till barn och skola. Att som Håkan Eriksson, föreslå att man skall sälja Lövsta Landsbygdsgymnasium samt spara in på underhållet av enskilda vägar, tycker jag är lite som att pinka i byxorna. Det värmer en liten stund. Och skall vi verkligen avveckla en av kommunens bassysselsättningar, jordbruket?

Vi har en bra barnomsorg på Gotland, det står jag för. Jag är konsument av barnomsorg sedan flera år. Det som gör mig nervös är de till synes planlösa hugg och besparingar som nu planeras inom skolan. Det är viktigt att eventuella besparingar görs med sans och vett samt att de verkligen motsvarar elevminskningarna och inte försämrar den bra skola som vi har.

För vill vi ha fler medborgare på Gotland, och det vill vi ju, då skall vi marknadsföra vår barnomsorg och skola. Det är inte pensionärerna vi skall locka hit, det är barnfamiljerna! Det ligger en fara i att avrusta och nedrusta skolan idag. Vad gör vi om några år när barnantalet ökar igen? Är vi redo då? Eller säger vi, hoppsan, vart kom alla barn ifrån?

Så tillbaka till det som Eva efterlyste i sin krönika. Konkreta förslag på besparingar. Jag tror kommunen skulle må bra av att se över systemet med internhyror. Jag har nämnt det förut, men varje gång fått på tafsen av de som anser sig veta bättre. Ja, det är ett sätt att få en prislapp på kommunens lokaler. Men jag anser att den prislappen ofta är felsatt, och att det här systemet med "KalleAnka-pengar" som man flyttar mellan förvaltningarna inte fungerar. Till exempel betalar man i internhyran för periodiskt underhåll. Men samma periodiska underhåll sker inte i den omfattning det bör, lokaler förfaller osv.

Ett lysande exempel på hög hyra är "gamla" Fardhem skola. Där betalade man hyra för de "gamla" skolhusen, men något periodiskt underhåll skedde inte under alla år jag kände till. Dessutom skrev kommunen ett horribelt högt hyreskontrakt för en paviljong, en hyra som man sedan hade som orsakt till att lägga ner Fardhem för att skolan var för dyr. Det här är historia nu, men exempel på hur man kan spara pengar.

En nygammal sällskapslek

Vi leker en nygammal sällskapslek här hemma. Ny för att vi namngivit den. Gammal för att den förmodligen lekts länge i stugorna.

Den heter "två smittar den tredje". Den går ut på att någon i familjen skaffar sig riktigt mysiga baciller. Helst virus, för de kan man inte behandla. Ögoninflammation är det optimala. Sen smittar den personen en annan i familjen. När den första personen sedan blivit frisk ser person nummer två till att "smitta tillbaka" den första personen igen. Kul vá?! Leken kan pågå i oändlighet, hur kul som helst!

Eller inte...

Besparingar - igen...

När man tror att allt nästan är under kontroll så står det någon och rycker där i mattan igen. Så man vinglar till och tappar fotfästet. Så känns det nu igen inför hösten. Äldsta dotterns skola står inför ytterligare neddragningar, och hade det berott på minskat elevantal så hade jag köpt det, men det beror på en tidigare för stor kostym säger kommunens tjänstemän.

Den förstora kostymen beror på att Athene startade friskola i Fardhem med kort varsel. Då kom inte lika många elever som beräknat till Hemse. Barn- och Utbildningsnämnden godkände Athenes ansökan, och bäddade för Hemses underskott. Alltså tycker jag de bör stå den ökade kostnaden som det innebar, det skall inte drabba oss som valde att ha våra barn på Hemse för att vi tycker att det är en bra och väl fungerande skola. Jag vill förtydliga att jag är för fri konkurrens och att jag tror att friskolor är bra, men att straffa en kommunal skola som en konsekvens av ett godkännande är inte rätt. Ni som följt min blogg vet att det här är en följetong, snart en hel roman... Jag kan inte länka till alla mina tidigare inlägg, men de finns i bloggarkivet - främst i oktober och november.

Inför våren gjordes vissa neddragningar, bland annat sattes en del personal som övertalig. Men eftersom de inte sades upp - och det inte fanns plats för dem på någon annan arbetsplats - så fick de jobba kvar. Och kostade således pengar. Pengar som nu skall sparas i höst i stället. Nu har de inte gått och gjort ingenting, de har arbetat bland annat med en liten grupp i behov av särskilt stöd. Min fråga är då om man skulle ha struntat i den gruppen, för att spara pengar. Då kanske det hade varit bättre att anmäla skolan till Skolinspektionen för att man inte tillhandahåller det stöd eleverna har rätt till?? Man kan undra...

Det blir ca. 6 elever färre, och man drar in över 2 tjänster. Är det rimligt? Plus att man drar in tjänsten som specialpedagog på hela södra Gotland. Det finns en specialpedagog som kan göra läs-och skrivutredningar på elever i år 1-6, och till henne säger man att hon är övertalig. Man häpnar.

Som den envisa förälder jag är kommer jag att fortsätta att protestera, och inte acceptera att det sparas på mina barn pga. beslut som skolan inte rår över. Jag har mailat Anders Larsson, som är vice ordförande i BUN (och Centerpartist). Jag hoppas få ett bra svar som jag kan redovisa här.

Det stod en grön på gården

Idag stod det en grön traktor på gården när jag kom hem. Äntligen hade mannens nya inköp kommit. Jag hann med en provsits innan det var dags att åka till stallet. Att köra traktor idag är en hel vetenskap. Hemma på mina föräldrars gård körde jag traktor ganska tidigt. Det var stoppknapp och startknapp, en trög koppling och växlar som skorrade på de gamla trotjänarna (eller om det var jag som inte kunde växla...)Dagens traktor är datorstyrd. På bilden ser du kontrollpanelen som styrs från högra sidan av armstödet. Där finns två bildskärmar, varav den ena är själva kontrollpanelen med olika menyer och den andra är en back-kamera. Det är en hel vetenskap att lära sig allting. Instruktionsboken är säkert 5 cm tjock! Växlingen är steglös, ratten flyttbar, yttertempraturmätare finns, automatisk inställning av varvtal på kraftuttag, säte med pneumatisk dämpning m.m.... You name it - it`s got it!
Fast å andra sidan är det ju mannens arbetsplats. Det är många timmar i streck som tillbringas i fordonet under högsäsong, och då är det viktigt med bra arbetsmiljö som är snäll mot kroppen.

Vårbruk!

Nu är vårbruket äntligen igång. Det har kittlat ett längre tag i mannens harvtarm, men nu är han igång på åkern. Det har torkat upp förvånansvärt snabbt efter torsdagens ihållande regn. En sak som är kul med vårbruk på helger är att då kan man åka ut och ta gemensam fika på åkern. Barnen älskar det, och det är ganska mysigt att ta med fikakorg och sitta mitt ute på fältet och fika.Sen måste barnen ju testa traktorn också. Det är kul att bara sitta där ett tag. Yngsta dottern ville inte gå därifrån. Det var under stora protester, tårar och snor som jag fick med henne i bilen hem. Gissa om hon vill åka traktor fler gånger?
Det här är nog för övrigt ett av de sista korten på denna traktor i vår ägo. På tisdag hoppas vi att det skall stå en ny traktor på gården. En grön den här gången...

Vindkraft är vackert

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Vindkraft är vackert! Idag på eftermiddagen åkte barnen och jag med fikakorg till mannen som harvade ute i myren. På åkern bredvid där han jobbade stod den här mojängen.

Den styrs av solceller, ger ut små pipande ljud med jämna mellanrum, och ägnar sig åt att mäta vinden - hur det blåser - där det är planerat att bygga vindkraftverk. Vägen ni ser till höger är förresten tänkt att bli en väg som man skall kunna använda för att ta sig ut till några verk. Det mesta börjar nämligen bli klart inför första etappen av Mästermyr vindkraftspark.

I veckan som gick hade Vattenfall ett möte, både för de markägare som berörs, och för allmänheten. De flesta bitarna inför första etappen har således trillat på plats, och det verkar som om det är ett fåtal personer som är emot projektet. Själv tror jag det blir jättebra!

Påskmat

Jag är mitt uppe i matlagningen inför kvällens påskbuffé. Det blir inte så mycket nytt, men lite. I år har jag försökt att handla mer lokalt. Den lokala sillkön orkade jag inte ställa mig i. Kön till den lilla fiskaffären har varit väldigt lång hela veckan, så det fick bli abba sill från ica och konsum. Tyvärr fanns inte så många sorter att välja på så lite besviken är jag.

Äggen har jag köpt hos Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten i Alva, i deras gårdsbutik. En massa goda ekologiska ägg. Brödet är inhandlat i Labans Egen Affär. Jag hittade både Gotlandslimpa, Surbröd och Dinkelgrova. Det skall bli spännande att se vad gästerna gillar det!

Sen har det öppnat en ny lite trevlig affär på Hemse nu i veckan. Annelies skafferi. Så dit gick jag för att köpa lite ost. All är inte lokalproducerad, men det finns ett fantastiskt trevligt utbud av goda ostar, spännande te och smaskig choklad. Idag köpte jag "morfars special". En brännvinsost till kvällens buffé.

Jag tycker det är härligt att lilla Hemse kan ha ett så stort utbud av specialaffärer med smal inriktning på mat. Nu saknas bara en charkbutik, sen är det komplett!

Pengar till kommunerna!

Jag har i flera inlägg berört hur Gotlands Kommun på grund av dålig ekonomi tvingas till stora neddragningar inom barnomsorg och skola. 100 personer som tillhör kommunals avtalsområde fick i går brev där de ombeds kontrollera sin anställningstid inför ett eventuellt varsel. Ett 35-tal lärare berörs också av kommande uppsägningar. Ja, barnantalet minskar, men inte i den omfattningen att 135 personer "inte behövs" inom barnomsorg och skola.

Idag läser jag glädjande nog i DN att regeringen presenterar ett omfattande stödpaket till kommunerna i vårpropositionen. I artiklen står det att:
För att motverka uppsägningar tillför vi i vårpropositionen 7 miljarder kronor till kommuner och landsting för nästa år. Det betalas som ett engångsbelopp i december och fördelas efter kommunernas befolkningsstorlek. 70 procent går till kommunerna, 30 procent till landstingen.

...Vi menar att en av de viktigaste prioriteringarna under kommande år blir att slå vakt om välfärdens kärnverksamheter. Det handlar om att värna huvuduppdraget i kommunerna och landstingen, där mycket av denna människonära del av politiken bedrivs.

Det känns bra, tycker jag, att regeringen hört och förstått budskapet från landets kommuner. De 7 miljarderna omfördelat efer kommunstorlek borde betyda ett stort tillskott till den strilande kommunala budgeten inför nästa år. Nu återstår det att se hur och om detta påverkar kommunens planerade varsel.

Frågor jag gärna vill ha svar på

Ibland ställs man inför underliga skeenden. Här är några frågor jag vill ha svar på.

* Vart har alla filmer om Molly mus tagit vägen, och vad gör jag om vår enda vhs med Molly Mus går sönder?

* Varför har jag två konservburkar med Ravioli i skafferiet när vi aldrig någonsin ätit det så länge jag kan minnas?

* Varför ser den finhackade löken så OFANTLIGT stor ut i de hemgjorda köttbullarna

Fagning

I går var det fagning i mormors änge. Med kort varsel kom relativt många grannar och vänner för att hjälpa till att få undan fjolårslöven och städa under pinnar som ramlat ner under vintern. I strålande solsken jobbade vi, och pratade, för en viktig del är ju att bara umgås...Barnen som var med ägnade en stor del av tiden åt att laga mat. Det finns ett ihåligt träd en bit in i änget. Runt det ligger en massa stenar och där brukar barnen laga mat till de som jobbar i änget. Äldsta dottern serverar här makaroner och köttfärssås. Eller var det oxfilé och klyftpotatis..? Vackert i vilket fall!

Dålig tajming på "listbesked"

Gotlands kommun håller just nu på att förhandla om uppsägning av ett drygt 100-tal personal inom barnomsorg och skola. De flesta som berörs är inom kommunals område, och jobbar både i barnomsorg och skola. Resterande är pedagogisk personal och jobbar främst inom skolan.

Förhandlingarna har dragit ut på tiden, men nu har kommunen och kommunal kommit så långt som att en lista på 100 personal skall offentliggöras på måndag. 100 personer som "kan komma att sägas upp". Personerna kommer att uppmanas kontrollera sin anställningstid extra noga, för att rätt LAS-tid skall kunna räknas. Allt detta enligt dagens Gotlands Allehanda.

Det är olyckligt att beskedet om beslut kommer just idag. Och att beskeden till medarbetarna kommer på måndag. Skolorna går på påsklov idag, och det finns även personal inom kommunals område som har uppehållslön, och således även har påsklov.

Likadant var det innan sportlovet, då beskedet om vem som var övertalig på arbetsplatsen kom dagen innan lovet.

Det är olyckligt att man inte har bättre tajming med detta. Att personal går hem med en knut i magen av oro för vad som eventuellt kommer att ske nästa vecka är inte bra. Att personal går och väntar på telefonsamtal där de skall få besked att de står med på "100-listan" är absolut inte bra. Det borde man ha tänkt på både från fackets sida och från kommunens.

Som huvudskyddsombud på min arbetsplats skall jag i alla fall tala om vad jag tycker för berörda parter.

Jag fick ett mail

Jag fick ett mail idag. Det var från en kille som läst mitt inlägg om "mer pärk för pengarna" som jag skrev i somras.

Han bor i Stockholm, och skrev så här:
Hej! Snälla hjälp mej att komma i kontakt med folk som har med Pärk att göra. Vi spelar ett liknande spel här i stockholm, som inte är svenskt utan kommer från Baskien i norra spanien. Vi skulle vara mycket glada att utveckla vår sport tillsammans med pärken eftersom dom historiskt sett har samma ursprung, och det gör oss mycket stolta att få veta att det faktiskt finns en svensk version av detta spel.

Då kände jag att det inte var en slump att det mailet hamnat i min brevlåda. Det var meningen! Min lillebror spelar också pärk. Och har pluggat i Baskien. Han bor och jobbar just nu i Peru där han även bildat familj. Så jag fick ta i brorsan via chatten på Skype, och visst var han villig att ta kontakt med killen!

Senare idag fick jag följande respons från killen från Stockholm:
Oj.. vilka massa sammanträffanden!Jättekul!Vi har ett jätteprojekt på gång här i stockholm för att få igång baskisk pelota, och som jag skrev så är pelota och pärk ju i princip systersporter, så jag blev så glatt överraskad nar jag hörde talas om pärk för första gången idag.Det här går nog att spinna vidare på på en massa sätt :)

Hur häftigt är inte det här!? Heja internet och internationaliseringen!