Releaseparty

Det har varit en intensiv helg. I går hade vi releaseparty här hemma på gården. Hela familjen var hjälptes åt när kalvarna skulle ut på bete. Nu hade de flesta varit ute förut, så just det var inte så nytt. Men det är alltid lika kul att se på dem när de skuttar ut från transportvagnen. De springer intensivt och skuttar i några minuter, sen står de och flåsar så dreglet skvätter omkring dem. Nu har de många sköna månader framför sig på bete.

Bevakning av rättvisa

Sonen och yngsta dottern höll till i vardagsrummet nu på morgonen. Dottern kryper runt och ställer sig nu upp mot soffa och fotpall. Efter en stunds krypande kräks hon upp lite av vällingen hon fått till frukost. Detta hamnar på golvet och hon börjar glatt vispa runt i geggan med händerna.

- Mamma! ropar sonen. Syrran kräks!
Jag går in i vardagsrummet och börjar torka upp. Han är noga med att säga precis var allt kräk finns. Efter en stunds funderande säger han lite förnärmat:
- Har hon ätit glass till frukost?
- Nej, svarar jag. Det är välling.
- Jaha, säger han. Annars hade jag också velat ha en glasstrut.

Det gäller att bevaka sina intressen.

Minnesstörningar

Läser GT (Gotlands tidningar) nu på morgonen och fastnar för en annons på sidan 49...

"Välkomna! Alla anhöriga personer med minnesstörning"

Va? Jag minns inte! Vem? Jag?

Ibland är man lättroad!

Strejk!

Syrrorna strejkar. Det tycker jag de gör rätt i! Efter så många års studier skall de också ha betalt för det de gör! Konsekvensen har inte blivit så stor här på ön. Inte för mig i alla fall. Ännu. Jag hoppas jag slipper kontakta vården på ett tag. Vi har haft tillräckligt av det i vår.

Men tanken slår mig när barnen sitter uppe i träden i trädgården nu i kväll. What if? Sjukvårdsrådgivningen strejkar. Detta fantastiska ställe som man kan ringa alldeles gratis. Dessa underbara sköterskor som lugnt och sakligt svarar och ger en råd hur man skall göra. De strejkar. Och det gör de rätt i. Så om jag måste kontakta vården är det akuten på Visby lasarett som gäller.

Men det hoppas jag att jag slipper.

Kontroll till vilket pris som helst

Läser i DN idag att FN stoppar hjälpsändningarna till Burma pga. militärregimens restriktioner. Det är tragiskt att diktaturen i Burma vägrar sitt folk hjälp, allt för att upprätthålla kontroll. Diktaturen visar här sitt rätta, smutsiga ansikte. Man skiter i folket till förmån för makten.
Tragiskt!

Värsta husmorsarbetet

Har inte bloggat på ett tag. Det har varit alldeles för fint väder för att häcka inne framför datorn. Sen har jag ju haft lite annat att göra också. Dottern har haft fotbollsträningar, sonen har lekt med kompisar - alltså en hel del skjutsande. För övrigt bör man väl försöka se över det här med bilkörningen när bensinen kostar 13 kr/litern. Men vad skall man dra in på? Skall inte sonen få leka med kompisen som bor 1 mil bort? Skall dottern inte få träna fotboll? Knepigt...

Sen har jag pressat ner en gris i frysboxen. Ja, i delar så klart... Men det var lite pyssel, att skära, packa och mala. Det tar sin tid. Gott skall det bli, att grilla i sommar. För övrigt skall vi nog grilla redan i morgonkväll - igen. Grisen delar för övrigt plats i frysen med de 100 ströbullar som jag bakade igår. Duktigt va?! Barnen älskar nybakade bullar. En bra-att-ha-sak i frysen.

Jag har också haft deadline på min svenskakurs. I söndags lämnade vi in senaste gruppuppgiften, och idag fick vi respons. Snabba puckar från läraren. Bra. På onsdag nästa vecka har vi nästa deadline... Det är mycket att läsa just nu!

Sist men inte minst så har jag varit mycket ute. Fantastiskt väder! Idag på förmiddagen har trädgårdsmöbeln fått en rejäl inoljning, så nu håller den ett tag till.

En soft 1:a maj

Idag har varit en soft dag. Vi har bara tagit det lugnt. Till lunchen hjälptes vi åt att laga maten. Äldsta dottern har blivit jätteduktig på att skära morötter. Med stor koncentration hanterade hon kniven och lyckades få ganska små bitar till slut. Sonen skötte dukningen och lyckades även lägga i pastan i grytan utan att bränna sig. Att sen dottern helt plötsligt ÅT köttfärssåsen hon varit med och lagat var ju bara plus.

Till fika blev det rabarberpaj, igen. Gott, gott. Sonen och jag var ute och skördade och äldsta dottern skar upp i lagom bitar. Den rabarber som inte blev paj gjorde vi kräm på. Tänk så enkelt det blir när man hjälps åt. Och så gott det är med färsk rabarber!

Fast sonens favorit är nog grädden.... precis som sin morfar...