En fantastisk vårdag!

Idag har det varit en fantastisk vårdag!Solen har lyst från en nästan klarblå himmel. Det enda lilla minuset är att det har blåst. I vinden blev det stundtals riktigt kyligt. Vi har dock försökt vara ute så mycket som möjligt, och hunnit med en riktig cykelutflykt med picknick i eftermiddag.

Blåsippan blommar för fullt. Jag fick en jättefin bukett av barnen som nu står på köksbordet.
Vi cyklade ner till kanalen, som just nu har precis lagom med vatten för lek. Barnen tyckte det var jättekul att se hur pinnarna for i strömmen. Och hur stenarna plaskade i vattnet. Efter en stunds lek var det fikadags.Bullar och saft är aldrig fel. Det lär bli fler cykelutflykter i vår och sommar!

Rasism och extremism

Jag är för fri debatt och brukar inte ta bort kommentarer på min blogg. Åsikter skall bemötas med debatt och argument. Men för en liten stund sedan tog jag faktiskt bort ett inlägg. Det var från en anonym person som uttryckte rasistiska åsikter, och höll en så låg nivå att det faktiskt inte var värt att bemöta. Jag vet att jag säger emot mig själv i nästa stycke, men det må vara hänt.

Rasism, intolerans och extremism måste bemötas i en öppen debatt. Men det betyder inte att jag, som administratör för min egen blogg, tillåter vilka inlägg som helst. Just nu pågår en diskussion hur man skall bemöta politiska partier inför valet. På Gotland har man valt att inte tillåta några partier på 7-9-skolorna inför valet. Jag tror det är fel väg att gå. Med öppenhet, debatt och information kommer man åt det som gror i det tysta. Vi måste våga ta debatten.

I veckan var Emrich Roth och pratade på skolan jag jobbar på igen. Han är en överlevare från ett flertal koncentrationsläger och har vigt sitt liv åt att berätta hur det var. Med sig hade han, som vanligt, en föredetta rasist som med hjälp av Exit kommit ifrån hatet och våldet. Nu åker han runt och pratar i skolor om detta. Nytt för senare år är att Exit inte bara jobbar med extremgrupper på högerkanten, man jobbar numera även med extremgrupper på vänsterkanten. Bra!

Extremism i sina olika former är aldrig bra, så länge det handlar om att man inte tolererar andra människors rättigheter och det demokratiska samhälle som vi har.

Heja kommunismen!

Heja kommunismen! Eller inte.

Det är tragiskt att läsa på DN idag att man nu i Kina (igen?!) tvångssteriliserar män och kvinnor i ett led att hindra dem från att skaffa fler än ett barn. De som nu är arresterade i väntan på tvångssterilisering anses, enligt artikeln, "speciellt benägna att bryta famljeplaneringsregeln".

Amnesty international fördömer det hela och uppmanar folk att skicka protester till borgmästaren i Puning City. Grundregeln för Kinas statliga familjeplanering som infördes på 70-talet, är ett barn per familj. Fler kan tillåtas om det första barnet är en flicka. Bara det är tragiskt. Att man värderar flickor så mycket lägre än pojkar.

Det komiska, om det nu är något som är komiskt i detta, är att de som har pengar kan köpa sig fria. De kan betala de böter som man åläggs för att ha flera barn. Detta om något rimmar väl illa med kommunismens grundtanke.

Många i världen hyste förhoppningar inför OS i Bejing att Kina skulle reformeras och moderinseras, att mänskliga rättigheter skulle börja respekteras. Istället visar Kina om och om igen upp kommunismen sig från sin sämsta sida, med hård centralstyrning av befolkningen.

Sterilisering, censur av internet och fängslade regimkritiker.

Det är dags att inse att kommunism inte är demokratisk folkvilja, och aldrig har varit. De kommunistiska regimer som verkat en längre tid i vårt moderna samhälle har samtliga blivit styrda av en korrupt makthungrig manlig elit. (Kina, Sovjetunionen, Cuba och NordKorea)

Heja kommunismen! Eller inte.

Presentation

Helt plötsligt hamnade jag i tidningen. Eller helt plötsligt var det väl kanske inte, det var ju planerat från Eva Bofrides sida. Hon ger under året utrymme för presentation av oss som står på Centerpartiets kommunlista på Gotland. Ett trevligt initiativ som kommer att visa på mångfalden av kandidater som finns, och ett bra sätt för oss att presentera oss själva.

Även om jag inte är så förtjust att vara i rampljuset.

Stoltast idag var äldsta dottern som fick fotobylinen.

Lamellgardiener

I går kväll hjälptes vi åt hela familjen med att sätta upp lamellgardiner i uterummet. Mannen hittade en firma på nätet som sålde lamlellgardiner med de måtten vi behöver, och nu i veckan kom leveransen.

Det var lite pyssel och fix innan de satt som de skulle.

De skall ge lite insynsskydd, och så hoppas vi att det skall dämpa ljudet lite, för det ekar om man inte är så många i rummet samtidigt.
Kisse hjälpte också till.
Eller om man kan kalla det hjälp.

Båttransport och båtpost

Med stigande fascination följer jag utvecklingen av vulkanutbrottet på Island. Det visar på en sårbarhet i vårt moderna samhälle, och på att man inte kan ta det vi är vana med för givet. På ett sätt tror jag det är nyttigt för oss. Det får i alla fall mig att tänka till lite.

Måste man alltid ha så bråttom till exempel?

I vissa fall måste man ha bråttom. När någon är allvarligt sjuk och behöver vård. Nu har krisledningen i Gotlands kommun tillfälliga lösningar på det problemet. Idag skriver man på helagotland.se att en snabbfärja kan specialchartras vid aktut behov om det inte passar med färjornas ordinarie avgångstid. Sen finns även en sjöräddningshelikopter att använda i yttersta nödfall. Det känns tryggt.

För övrigt gäller det att anpassa sig. Inte ha så bråttom. ATL kom idag, en dag senare än vanligt, eftersom den åkt båt. Posten från fastlandet tar ett dygn extra på sig att komma fram. Och ärligt talat, det spelar ju inte så stor roll.

Bara den kommer fram.

Vulkanutbrott

Ibland händer udda saker. I morgon bitti kommer det att ligga en lapp i vår brevlåda att vår fastlandstidning tyvärr inte kommit, på grund av problem med flyget. Sådant händer ibland. Det udda med morgondagens inställda tidning är att den är utebliven på grund av vulkanutbrott.

Det är med lite skrämmande fascination jag tittat på TV ikväll, hur askmolnet från Island rör sig över Europa och stänger den ena flygplatsen efter den andra.

Ingen vet hur länge det kommer att pågå. Ingen vet hur länge vinden kommer att ligga på åt det här hållet. Det blottar en sårbarhet i vårt moderna samhälle, och olika katastrofmyndigheter jobbar för högtryck.

I och med att vi bor på en ö så påverkas vi lite extra av det hela. Helt plötsligt stryps ett färdsätt, och vi kan bara ta oss till och från ön via båt. Nu känns det än mer relevant med snabbgående färjor med täta avgångar. Kommer Destination Gotland att sätta in extraturer?

Det är tur att vi har mycket av det vi behöver på ön. Och det känns tryggt att vi har ett modernt sjukhus där kompetens finns om olyckan eller sjukdomen är framme. Men hur är det om det sker en större olycka? Fungerar ambulanshelikoptern?

Det som återstår att se är hur kommunens katastrofberedskap fungerar i detta läge. Vad är plan B om detta kommer att pågå länge?