Solen har lyst från en nästan klarblå himmel. Det enda lilla minuset är att det har blåst. I vinden blev det stundtals riktigt kyligt. Vi har dock försökt vara ute så mycket som möjligt, och hunnit med en riktig cykelutflykt med picknick i eftermiddag. 
Blåsippan blommar för fullt. Jag fick en jättefin bukett av barnen som nu står på köksbordet.
Vi cyklade ner till kanalen, som just nu har precis lagom med vatten för lek. Barnen tyckte det var jättekul att se hur pinnarna for i strömmen. Och hur stenarna plaskade i vattnet.
Efter en stunds lek var det fikadags.
Bullar och saft är aldrig fel. Det lär bli fler cykelutflykter i vår och sommar!
Barnen har längtat. Det var en dyr investering, men nu är den inne på tredje säsongen. 
Att ha skyddsnät var självklart, annars hade vi blivit tvungna att stå och passa hoppningen hela tiden. Det var aldrig ett alternativ.
Lyckliga barn premiärhoppade i det härliga vårvädret som vi haft idag.
Jag har till och med fått lite planteringsinspiration. Det där med att påta i rabatter och fixa och dona är inte riktigt min grej. Jag gillar perenner. De sköter sig ganska bra själva. Men i morgon kommer penséerna i krukorna, och jag skall ta ett tag i rabatten för att få undan det av förra årets växtlighet som står vissnat kvar.
Vårblommorna börjar hitta upp ur gräsmattan, till en början bara snödropparna.
Men även andra gäster är på gång i rabatten och försöker tränga igenom den kvarvarande snön. 
Kan snösmältningen fortgå på detta vis så är det acceptabelt. Nu smälter den undan lite i taget, men det skapar inte översvämningar. Fram för mer sol och en härlig vår!
Gråpäronträdet är helt översållat med blommor i år. Det är jättevackert! Även om jag någonstans inom mig hoppas att inte alla dessa blommor blir päron... Vad gör jag då?
I går var det fagning i mormors änge. Med kort varsel kom relativt många grannar och vänner för att hjälpa till att få undan fjolårslöven och städa under pinnar som ramlat ner under vintern. I strålande solsken jobbade vi, och pratade, för en viktig del är ju att bara umgås...
Barnen som var med ägnade en stor del av tiden åt att laga mat. Det finns ett ihåligt träd en bit in i änget. Runt det ligger en massa stenar och där brukar barnen laga mat till de som jobbar i änget. Äldsta dottern serverar här makaroner och köttfärssås. Eller var det oxfilé och klyftpotatis..? Vackert i vilket fall!
Det har killat i harvtarmen hos mannen ett längre tag nu. Otåligt har han vankat av och an inomhus och väntat på lämpligt väder. Ett otal turer har det blivit ut i markerna för att se och analysera om det kunde vara dags snart.
Och nu är det igång. Äntligen!
