Visar inlägg med etikett änge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett änge. Visa alla inlägg

fredag 7 augusti 2009

Tredje gången gillt

Idag var det slåtter igen.
Tredje gången gillt i sommar för min del. Ett litet änge den här gången, så inte så många händer behövdes. Dagen bjöd på högsommarvärme, trevligt umgänge, traditionellt kaffe efter avklarat arbete, musik till kaffet och sen ikväll slåttermiddag med sill, potatis, snaps och dricke. Och den självklara risgrynsgröten till efterrätt.
Med trötta barn for jag hemåt medan sommarskymningen sänkte sig över en gammal, gammal gård...

tisdag 8 juli 2008

Slåtter

Idag är det slåtter i grannens änge. Traditionell slåtter. Det sker med lie och räfsa, sen är det fest, eftersom skörden är bärgad. Nu är det väl lite si och så med skörden nu för tiden. Men förr var ängshöet viktigt och nyttigt för djuren. Så idag har vi slagit och räfsat. Sen blev det gott fika för alla som var där och ikväll är det mat hemma i grannens maskinhall. Det blir sill, nubbe, potatis, skinka, ägg och sallad. Sen blir det risgrynsgröt som efterrätt.

Gotlandsdricka finns som självklart alternativ till dryck för de flesta. Trevligt umgänge och många glada skratt brukar det bli, det är umgänge över alla åldrar. Yngsta dottern är minst med sina 10 månader, den som är äldst närmar sig 90...











lördag 19 april 2008

Fagning


I dag har det varit fagning i mormors änge. Det hela gick av stapeln i fantastiskt vårväder. Ljuvligt! Vi var bara med på förmiddagen eftersom det var min tur att skjutsa på äldsta dotterns fotbollsträning, men det gick bra ändå.

Ett 20-tal grannar och bekanta hjälptes åt att vårstäda änget och bränna fjolårslöven på olika högar. Samtliga blev även bjudna på kaffe med tilltug, mat och gotlandsdricka. Allt som sig bör enligt traditionen.
Det man kan spekulera över är hur läng sånt här kommer att hålla på. Hur länge orkar "de gamla", för det är oftast de gamla, hålla på att vårda ängen? Det är en massa jobb, det kan jag lova. Även om EU nu bidrar med medel för att man skall kunna hävda dessa gamla, vackra ängen så vet inte jag om nästa generation - som jag själv tillhör - har tiden och orken att ta hand om detta kulturarv. Jag vet att jag inte har tiden och orken. Hur det blir? Det får vi se.