I dag har det varit fagning i mormors änge. Det hela gick av stapeln i fantastiskt vårväder. Ljuvligt! Vi var bara med på förmiddagen eftersom det var min tur att skjutsa på äldsta dotterns fotbollsträning, men det gick bra ändå.
Ett 20-tal grannar och bekanta hjälptes åt att vårstäda änget och bränna fjolårslöven på olika högar. Samtliga blev även bjudna på kaffe med tilltug, mat och gotlandsdricka. Allt som sig bör enligt traditionen.
Det man kan spekulera över är hur läng sånt här kommer att hålla på. Hur länge orkar "de gamla", för det är oftast de gamla, hålla på att vårda ängen? Det är en massa jobb, det kan jag lova. Även om EU nu bidrar med medel för att man skall kunna hävda dessa gamla, vackra ängen så vet inte jag om nästa generation - som jag själv tillhör - har tiden och orken att ta hand om detta kulturarv. Jag vet att jag inte har tiden och orken. Hur det blir? Det får vi se.
I går var det fagning i mormors änge. Med kort varsel kom relativt många grannar och vänner för att hjälpa till att få undan fjolårslöven och städa under pinnar som ramlat ner under vintern. I strålande solsken jobbade vi, och pratade, för en viktig del är ju att bara umgås...
Barnen som var med ägnade en stor del av tiden åt att laga mat. Det finns ett ihåligt träd en bit in i änget. Runt det ligger en massa stenar och där brukar barnen laga mat till de som jobbar i änget. Äldsta dottern serverar här makaroner och köttfärssås. Eller var det oxfilé och klyftpotatis..? Vackert i vilket fall!
