lördag 13 februari 2010

Vänskap och respekt

Inatt har det varit OS-invigning i Vancouver, Canada. Äldsta dottern och jag tittar på reprisen på Eurosport just nu. Det fanns ingen ork att se den live klockan 3 i natt.

Ursprungstanken med OS när det startade i det antika Grekland var att träffas och tävla. Och under tiden tävlingarna pågick så lystes det fred. Inga våldsamheter eller krig fick förekomma. Tanken är god, men inte genomförbar idag. Läser nu på morgonen på DN att USA gått till storoffensiv i Afghanistan. Det känns som lite dålig timing, om man nu kan tala om timing när det gäller krigsoffensiver.

För att återgå till OS så gillar jag grundtanken, att alla är med oavsett hur duktig man är. Mitt favoritminne från OS-tittande är från Sidney. Då var det en man som var med i simtävlingarna. Minns inte vilken distans, men det kan ha varit 100 meter. Han hade aldrig simmat så långt i hela sitt liv, men hans tränare tyckte det var en lämplig distans. Underbart! Det såg ut som om han skulle drunkna när han kajkade fram i bassängen, men publiken hejade på! Och i mål kom han. Flera minuter efter de andra.

Det är OS det!

Så nu ser jag fram emot många timmar i OS-soffan, även om tidsskillnaden ställer till vissa problem.
OS-kärlek till er alla!

Inga kommentarer: