Vad är man rädd för?

Socialdemokraterna har ångest. RUT-avdraget ger hela den socialdemokratiska rörelsen ångest. Att kunna göra avdrag på hushållsnära tjänster har gett massor av nya jobb, och underlättat för barnfamiljer och andra i samhället. Men socialdemokraterna är fortfarande skeptiska. DN beskriver idag deras beslutsångest.

Vad är problemet? Jag ser inget problem.

Jag tycker det är en solklar jämställdhetsfråga att ha avdraget kvar! Det finns statistik på att det fortfarande är kvinnorna som tar störst ansvar för hushållsarbetet i hemmet, och att då få möjlighet att avdragsgillt avlasta kvinnor som heltidsarbetar utanför hemmet borde väl både socialdemokrater och vänsterpartister gilla? Men icke.

De anser att det är en ekonomisk fråga. Att bara de rika har råd. Så därför skall det avskaffas. Då skall ingen få ha det. Att det sen har skapat 11.000 arbetstillfällen och att pengarna tickar in till stadskassan blundar man för.

Min fråga blir då hur man ställer sig till ROT-avdraget? Vad är skillnaden? Eller är det så, att i ROT-avdraget kan man dra av för tradiotionellt manliga tjänster (såsom byggsektorn), och då är det okej. Eftersom hela LO-kollektivet nästan bara består av manliga sektorer...

Jag vet att det låter konspiratoriskt, men man kan ju inte låta bli att undra...

Böcker ger språk

Vissa saker får man ha överseende med. Som när delar av vardagsrumsgolvet täcks med böcker. Yngsta dottern älskar att bläddra och läsa i sina böcker. En del nya, de flesta arvegods efter de äldre syskonen. Som förälder är jag glad att hon gillar böcker, och att läsa. Som svensklärare vet jag att det utvecklar hennes språk och att hon förhoppningsvis kommer att få nytta av det i framtiden. Då får man som förälder stå ut med att det är rörigt.. När man läst en bok för henne så "läser" hon den själv sedan. Eller sjunger, om det är en sångbok. Favoritböckerna växlar, men Dora, Molly mus, Majas alfabetsbok och Ja-trollet och Nej-trollet är favoriter för närvarande.

Härom morgonen hittade jag henne sittande i gosedjurslådan. En del gosedjur utkastade på golvet ger plats åt liten tjej. Och mjukt är det att sitta på också. Pixiböcker är förresten ett fantastiskt påfund. Bra småböcker som är utmärkta att ta med för underhållning på resa.

Så att det ligger böcker utspridda tänker jag stå ut med. Jag vet att hon har igen det språkmässigt.

Barn mår bra av böcker!

Sol och måne

Idag har varit en fantastiskt fin dag. Härligt, strålande, glimrande solsken! Man riktigt känner hur energin kommer tillbaka med varje stråle som träffar den bleka och solfattiga kroppen.
Mannen har ägnat mycket av dagen med att skotta undan all snö. Någonstans skall den ta vägen, och nu börjar det bli mycket överallt.Barnens leksaker väntar på att snön skall smälta undan, så att sandlådan kan komma fram igen. Nu syns bara delar av ratten på den lilla sparktraktorn.

Ikväll är det 10 minusgrader och en fantastisk vinterkväll. Kall, hög luft och härligt månsken. Månen har en ring runt sig, ganska långt från den, men cirkelrund. Häftigt och annorlunda! Den syns lite i kanten på bilden.

Sol!

I morse såg vi solen! Det känns nästan magiskt när det blir så sällan. Jag valde att köra vägen över myren till jobbet, och det var ett fantastiskt vinterväder med glittrande och gnistrande snö i den 15-gradiga kylan. Till och med yngsta dottern konstaterade att det glittrade. Får vi se mera sol så kanske man kan stå ut lite till?

Snön ligger djup på taken...

Nu ligger snön djup på taken, och det krävs skottning lite här och var. På jobbet skottades det häromveckan. Det var då det började läcka in i gymnastikhallen.

Jag, i egenskap av huvudskyddsombud, och städet hade en planerad genomgång i hallen inför kommande skyddsrond. Då visade det sig att det börjat läcka från innertaket i ett av tjejernas omklädningsrum. Det luktade även starkt från något okänt i samma rum.

Vi gick vidare, och kom till rummet där städet hade sin utrustning, och där hade det läckt så mycket från taket så att innertakets takplattor lossnat och ramlat ner. Eftersom jag tyckte det var en olämplig miljö att vistas i, och eftersom jag tyckte det fanns risk för att takplattor kunde ramla även i tjejernas omklädningsrum så beslutade jag som huvudskyddsombud att i samråd med rektor stänga några omklädningsrum.

Sedan dess har Gotlandsbyggen varit och skottat på taktet. Och nu har man börjat röja ur städets rum inför kommande renovering.

Förra veckan fick taket över de andra omklädningsrummen skottas av, eftersom det börjat läcka in i idrottslärarnas omklädningsrum, och i materialrummet. Så nu har det slutat läcka där, för tillfället.

I morse när jag kom till jobbet ringde Radio Gotland och ville komma ut och titta på hallen, så vi bestämde en tid då jag tillsammans med rektorn för f-6 visade runt och berättade vad som skett.

I morgon blir det en genomgång igen i hallen, för att se om något rum kan öppnas igen. Jag öppnar gärna omklädningsrum - om någon kan tala om för mig att det är säkert att vistas där.

Det är lätt hänt att det blir läckor och skador nu när det ligger mycket snö på taken. Snön utifrån i kombination med värme innifrån skapar isbildning som jobbar aggressivt på taken. Vi har haft gott stöd från Börje Karlsson inne på Tekniska Förvaltningen som tagit alla läckor på allvar, och som har en plan för hur renovering skall genomföras i samband med Gotlandsbyggen. Det känns bra. Att det har varit läckor från och till i 15 år är ingen ursäkt för att låta det fortsätta. Det är viktigt att våra barn och ungdomar vistas i en frisk och säker miljö. Där får det inte finnas några undantag.

Kan sen dessa läckor göra att vi får en allmän uppfräschning av omklädningsrummen i hallen så skulle nog alla som använder dessa bli glada.

Det kom besök idag

Det kom besök idag på jobbet. Det var 4 damer iklädda pappersrockar, tossor och hättor som gjorde studiebesök i köket. Eleverna fnissade när de promenerade genom matsalen. Vi i personalen såg dem anteckna något viktigt på skrivskivor i köket. Och vi undrade vilka de var.

Livsmedelsinspektionen? Politiker? Studiebesök från andra kök?

Inget av ovan nämnda visade sig vara rätt. Det var 4 personer utsända från den stora staden i norr (Visby) för att granska statusen på köket. Jo, det är sant. Fyra personer skickades ut från Visby för att observera och anteckna i vilket skick köket på skolan är.

Det pågår nämligen en måltidsutredning på ön. Och ett förslag är att det bara skall finnas ett tillagningskök i Hemse istället för som nu, tre. Med detta tror man sig rationalisera. Så dessa fyra kvinnor åker således runt till köken i Hemse (som finns på Högbyskolan, vårdcentralen och på Folkhögskolan) för att med det som underlag föreslå vilket kök som skall vara kvar.

Jag tycker det är sorgligt.

Mat är viktigt, både för gamla och unga. Köket på skolan lagar mat till 400 elever och personal, samt förskolorna i Hemse. Jag vet inte om de levererar till andra skolor också. Vårdcentralen lagar mat till de gamla som bor på sjukhemmet, och ev till flera. Folkhögskolan serverar både frukost, lunch och kvällsmat till studenterna som går där. Där är helpension ett alterntiv för de som är inneboende på skolan, och en viktig del av att gå där.

Jag har svårt att se att något kök inte behövs. Jag skulle snarare vilja att ekonomin och viljan fanns att laga mera mat nära de som skall äta. Tänk om förskolorna kunde laga sin mat. Tänk om de små barnen kunde få känna doften när maten tillagas. Tänk om pensionärerna kunde få vara delaktiga i matlagningen om de vill och kan.

Jag tror det är bra att tänka i vida banor och hitta nya lösningar, men det kanske inte bara handlar om att centralisera. Det kan handla om att öppna upp, så att flera åldersgrupper kanske kan äta mat tillsammans, om det fungerar rent praktiskt.

Jag är för decentralisering, närproducerat och småskaligt. Jag tror faktiskt det är bättre både för små och stora människor. Och det kommer jag att fortsätta tro på tills någon bevisat motsatsen.

Betvingar vintern

Jag försöker att betvinga vinter här hemma.

I ett försök att hålla undan snön och molnen så har jag köpt blommor till köksfönstret idag. Jag har också hängt upp vårgardiner, med lite blommor, och färg. Det behövs nu.

Jag såg faktiskt solen idag också. I ungefär 5 minuter lyste den medan jag var på jobbet. Jag ställde mig i fönstret och njöt!

Välkommen våren! Vi längtar!