Tidigare i år gick debattens vågor höga om hur kor som fisar påverkar miljön. Idag går det att läsa i Land Lantbruk om forskningsrön från en miljöforskar på industriforskningsinstituet Sik. De visar att "oväntat stora mängder kol binds i naturbetesmark. Klimatpåverkan från svensk mjölk- och köttproduktion minskar med 20-40% om hänsyn tas till upptaget kol i betesmarken."
Forskarna i åtta EU-länder har lyckats mäta hur mycket koldioxid som både släpps ut och tas upp från olika typer av gräsmarker. De har då kommit fram till att svensk naturbetesmark (sån som våra stutar går och käkar på) inlagrar ett ton kol per hektar, eller omräknat i koldioxid, 3.67 ton per hektar.
Forskarna anser att klimatpåverkan minskar med 20-40% i den kött- och mjölkproduktion som baseras på naturbete. Det är befriande tycker jag att man ser till hela kretsloppet och inte bara till en del.
Det kanske är dags att betala oss som både håller landskapet öppet, låter våra djur vara utomhus minst 6 månader om året, och som bidrar till att binda koldioxid mera för vårt kött än för de som har en kraftfoderbaserad produktion?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar