Det är intensivt nu, och bloggandet har fått stå tillbaka. Det är fortfarande de nationella proven i svenska som upptar mycket av min tid. Jag har rättat 67 st. läsförståelseprov och nu är det dags att börja titta på uppsatserna. Gissa om det kommer att ta tid...?!
Dessutom är det nu i veckan som antalet varsel kommer att bli offentligt. På onsdag räknar vi med att få besked av chefen hur många som berörs på jobbet. Oron är påtaglig. Någon jag pratade med sa att det finns de som jobbat 15 år i kommunen som får gå. Jag har jobbat 13 år. Frågan är hur man ser på behörighet, och på kontinuitet som det så vackert heter.
Här är ett solklart fall där LAS kan slå fullständigt fel. LAS innebär att du får tillgodoräkna dig samtliga år du jobbat i kommunen, inte bara de år du jobbat som lärare. Jag får alltså tillgodoräkna mig de år jag jobbat i städet på vårdcentralen, och de år jag jobbat i hemtjänsten. Även om det jobbet inte har det minsta att göra med mitt arbete som lärare. Däremot får kollegor som jobbat på fastlandet som lärare innan de kom hit inte tillgodoräkna sig detta. Skumt och fel.
Går man rakt efter LAS kommer alla vi som är i 40-årsåldern att stå utan jobb, medan de som är 50-65 jobbar kvar. Hur blir det då om 10 år? Smart? Not.
För egen del så står mitt hopp till att jag ändå lyckats skrapa ihop några arbetsår nu. Och så får jag ju räkna hemtjänsten också... Dessutom är jag väldigt glad att jag tagit min examen nu, och har rätt poäng på pappret för det jobb jag gör. Allt lär räknas. Och på onsdag vet vi hur det ser ut för oss lärare.
I barnomsorgen kommer också personal att sägas upp. Något jag tycker är fullständigt fel. Att ha färre personal på fler barn gör mig djupt orolig. Att bli sedd och vara trygg när man är liten borgar för harmoniska barn och ungdomar när de blir äldre.
När det gäller besparingsförslag i kommunen så har jag mailat chefen för barn- och utbildningsförvaltningen att jag tycker man kan lägga ner ITC (IT-centrum) och spara pengar där. Det är en hel uppsats, vad jag tycker om dem, så jag återkommer om detta i ett senare inlägg.
1 kommentar:
Härligt att du är tillbaka! Jag har saknat dina inlägg.Tack för pärmen, den var visst min! Blev lite ledsen då jag såg den, skrivövningar som jag gjort, lär väl aldrig mer få nytta av dem. Ja, det är ständig oro över jobb. Jag har oroat mig nu i så många år så jag börjar bli van. Jag står utan jobb igen i juni, trots gedigen lärarexamen på 180 poäng och dessutom med 60 extra, lärarrelaterade poäng. Det hjälper föga. Under årens lopp har jag blivit petad flera gånger och ersatt av andra med färre tjänsteår och inte relevant utbildning, till och med av folk UTAN utbildning. Sist hävdade man kontinuitet.LAS kan väl vara bra men arbetsgivaren har alltid sitt triumfkort kontinuitet och då kan man gå förbi ALLA REGLER! Kanske ska man ta det här som en vink att man ska göra något annat? Jag är utbildad undersköterska också. Fast helst vill jag jobba inom lantbruk, kanske grisskötare? Men det har jag ingen utbildning för....Man får EXTREMT dåligt självförtroende av den här arbetspolitiken. Gnäll...gnäll...Lycka till med rättandet! Det är ett enormt arbete. När jag jobbade på Högby brukade jag ha tre klasser i svenska och engelska och då har man ju två uppsättningar prov att rätta....jag känner till arbetsbördan. På många skolor får man kompensation eller vikarie de dagar man rättar. Det är väldigt olika mellan skolor hur man ser på det här. Ha ett skönt sportlov ( eller det brukar bli rättningslov....!)
Mien
Skicka en kommentar