Hösten knackar på

Hösten knackar på dörren nu.

Vi har haft några fantastiska dagar och kvällar då dimman svept in oss, äkta höstväder!

Äldsta dottern har passat på att gå ut och fotografera, det är hon som skall ha kredit för bilderna.

På jobbfronten har det varit fullt upp denna vecka, även om det har varit höstlov för eleverna. Måndagen inleddes med fullmäktigesammanträde. Bland annat behandlades min motion om att Regionen åter skall arbeta mer med klarspråk. Det tycker jag är bra. Många av handlingarna som vi får ut är alldeles för krångligt skrivna, även om man är insatt så är det svårt att förstå vissa meningar. Bättring behövs! Det tyckte uppenbarligen Radio Gotland också eftersom de ringde och ville intervjua mig till morgonprogrammet dagen därpå.

Det behandlades även ett tilläggsanlag till Donnerska huset för ombyggnad, på 4 milj kr. Där får jag tyvärr erkänna att jag inte var tillräckligt påläst på ämnet. Jag borde ha protesterat mot att sätta in mer pengar i det huset. Särskilt med tanke på vad jag diskuterade med en kollega om på onsdagen. Hon jobbar på Klinteskolan, och efter vattenskadorna i våras så har de fått renoverat. Men allt har inte renoverats. I en korridor har man lagt ny matta i halva korridoren. Och målat halva väggen. Resterande är inte målad på ett 20-tal år. Varför målade man inte allt när man ändå höll på? Dessutom har de klagat på mögeldoft i personalrummet en längre tid. Åtgärd på detta? Inget. Detta gör att jag i backspegeln ångrar att jag var med och beslutade för mer pengar till Donnerska huset. Några hundratusen av dessa pengar hade räckt till att fräscha upp en hel korridor på Klinteskolan istället för en halv.

På fullmäktige lade Kerstin Kalström också en interpellation där hon frågar hur det blir med bussarna. Det är märkligt tyst från politikerhåll. Kerstin följde upp det hela med en insändare i tidningen nu i veckan också. Vi får se om någon svarar.

För övrigt är det mycket besparingar på landsbygden just nu. Det är indragna busslinjer i kollektivtrafiken, icke utfört underhåll på enskilda vägar, nedläggning av bibliotek och sist men inte minst ingen snöröjning på enskilda vägar som inte uppfyller kraven Regionen ställer. På onsdag är det ett offentligt möte i Hemse om detta. Hoppas många kommer och säger vad de tycker! Vi vill gärna ha lite förslag på vad man kan spara på istället. Mer än bussiga kortet i Visby, som jag kan tycka är en självklarhet.

För övrigt har jag börjat twittra också, LevideAnna är mitt användarnamn. Jag får se om jag kan lära mig hur det funkar.

Mindre grupper inom förskola och skola

I lokaltidningen kunde man läsa tidigare i veckan att medecineringen mot ADHD ökar på Gotland. Den tf chefen för psykiatrin säger: "att en av orsakerna till den ökade medicineringen är skolans neddragningar, där man har få möjligheter till små grupper för eleverna."

Dessa barn är i behov av små grupper för att må bra. Med elevgrupper på över 20 elever och ibland långt däröver blir det en alltför rörig miljö, och medecineringen kan behöva ökas för att de skall klara dagen. Det finns också statistik på att vi har många tonåringa flickor som inte mår bra, och som bland annat lider av ätstöringar och annat självskadebeteende. Idag kunde vi också läsa i GT att Gotland fortsätter att ligga i topp på antalet tonårsaborter.

I en regeringsrapport: "Klassfrågan - en ESO rapport om lärartätheten i skolan" har utredarna kommit fram till att storleken på klassen spelar roll. Större än man trott, samt att det finns långsiktiga samhällseknomiska vinster på att ha mindre klasser, speciellt i de yngre åren (år 1-3).

Utredarna skriver: "I denna rapport visar vi, tvärtemot vad många tidigare har hävdat, att forskningen bevisar att mindre klasser förbättrar elevernas skolprestationer. Slutsatsen är därför, att det är troligt att den ökning av antalet elever per lärare som ägt rum i Sverige under 1990-talet har lett till negativa konsekvenser för svenska elevers skolprestationer."

Argumentet mot minskade klasser är att det är dyrt. Det kostar mer att ha flera mindre grupper med en personal/grupp än att ha en större grupp med en eller flera personal. Rektorer använder idag gruppstorleken som ett medel att spara in. Man ökar antalet barn/elever i gruppen men behåller samma antal personal. Det intressanta i ESO-rapporten är att det inte är antalet vuxna i gruppen som är det viktiga, utan antalet individer i gruppen. I undersökning som är gjord i Stockholm har klasserna minskats från ett medel på 19.9 till 13.3. Denna undersökning bekräftar det som tidigare också belagts i en större undersökning (STAR) från 1995 som gjordes i USA. Där påvisades en förbättring av provresultat i matematik och läsning med 5 percentil jämfört med klasser med fler elever.

Även Skolverket skriver i en rapport att ökad personaltäthet eller högre utbildning hos personalen bara till en viss gräns kan kompensera för större grupper. (Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt, 2001) Man menar att elevgruppernas storlek bör i större utsträckning användas som ett mått på strukturell kvalitet. Skolverket varnar också för utvecklingen att barngrupperna inom förskolan blir större: "Utvecklingen mot allt fler stora grupper i förskolan är oroväckande eftersom en kvalitetsfaktor är just barngruppernas storlek och sammansättning, säger undervisningsrådet Carina Hall på Skolverket".

I Regionens statistik hittar jag information om antal barn/anställd inom barnomsorgen (4.8) vilket i och för sig är lägre än rikssnittet som ligger på 5.4, men det säger inget om hur stora barngrupperna är. Det finns säkert också statistik på hur många personal/elev som finns inom skolan, men skall man agera evidensbaserat (som ju krävs i skolan av personalen) så skall man som politiker även mäta hur många barn som finns i grupperna/klasserna. Det gäller både de yngre barnen och äldre elever.

I Kortedala i Göteborg har man redan för flera år sedan tagit ett steg mot mindre grupper, och man verkar väldigt nöjda med resultatet. Där har man på en 6-9 skola minskat antalet elever från 24 till 12 i varje klass med mycket positivt resultat. Den psykosociala arbetsmiljön har också förbättrats både för elever och lärare.

Jag tycker att vi som Region skall profiliera oss som barnvänliga och som en Region som satsar på barn och unga. Vill vi bli fler gotlänningar måste vi satsa på den framtida, växande generationen. Det är dags att se långsiktigt och satsa på våra barn och unga genom att våga sätta en gräns för hur många barn/elever vi tycker är rimligt att ha i en grupp, och det gäller både i förskolan och skolan.

Jag vill att vi som Region skall marknadsföra oss som en Region med små barngrupper, för barnens bästa. Det kostar pengar nu, men är en investering i framtiden som vi måste ta!

Inget beslut om enskilda vägar

Det blev inget beslut om enskilda vägar idag. Det var ett märkligt sammanträde faktiskt. I handlingarna inför mötet står det att au har hänskjutit frågan till nämnden (inget om att man inte skall ta beslut). I handlingarna till sammanträdet ligger, under beslutsärenden, punkten med den föreslagna besparingen på Enskilda vägar utan statsbidrag.

Vi får en redogörelse av de enskilda vägarnas historia av ett antal tjänstemän som är närvarande och vi får även se den karta som tidigare skickats hem till oss. Det är här det märkliga är. De som frågar och ifrågasätter är vi i alliansen - främst Centerpartiet. Jag tror någon från majoriteten ställde någon lite fråga, men för det mesta sa Majoriteten ingenting. Tyst. Ordföranden säger ingenting. Vi argumenterar mot förvaltningschefen. Ingen från majoriteten säger vad de tycker. Mycket märkligt.

Vi kritiserar bland annat en formulering i förslaget: "Vid en översyn av andra tidigare uppräknade förslag på besparingar framkommer att det endast finns ovanstående frivilliga uppdrag som är möjligt utan att det medför alltför stora konsekvenser för medborgare eller samhälle". Hallå! Det här är ett slag i ansiktet på oss som bor på landsbygden. Vaddå inte alltför stora konsekvenser?! Efter ett längre debatterande erkände förvaltningschefen att det var en olycklig formulering. Majoriteten teg. Inte ett knyst. Märkligt.

Karl-Johan Boberg (C) efterlyste i slutet av diskussionen vad de andra partierna tyckte i frågan. Han var mycket tydlig med att vi i Centerpartiet anser att detta förslag är det absolut sista vi vill spara på. Fortfarande inte ett knyst från majoriteten. Märkligt.

Sen tackade Tommy för informationen och sa att ärendet skall upp på nämnden nästa månad (!). Öh, jaha!? Han hänvisade till att man bestämt så på au. Men det fanns det ingenting om i protokollet. Mycket märkligt.

Så nu skall ärendet upp till beslut i maj. Bra på sätt och vis. För då kan vi mobilisera opinionen mot den märkliga majoriteten. Undrar om de tänker säga vad de tycker då?