Hur blir det med bussarna?

Det har varit skolstart, och som märks på bloggen har jag gått in i skolstartskoma. Mycket tid har gått åt till praktiskt arbete för att få allt att börja flyta i både planering och kalendern. Nu börjar saker falla på sin plats, och smekmånaden med de nya 7:orna är över.

Samtidigt har det under början av hösten cirkulerat rykten om vad den nya bussupphandlingen som buf gjort verkligen innebär. Det har varit tal om dubbla turer, först skall låg- och mellanstadiebarn hämtas upp, därefter högstadieungdomarna. Ryktena är många och informationen från de som har kunskap är obefintlig. Det vi vet har vi läst i tidningarna.

Det har varit tal om längre skoldagar både för små och stora barn. Vad de yngre barnen går längre får de tillbaka när de blir äldre med kortare dagar då. Samlad skoldag var ett begrepp jag läste på Facebook idag. Skola 9-16 är de rykten vi har hört skall gälla på Högby 7-9 från och med hösten.

Den enda infon vi får är via tidningar. Det är så dåligt så det är inte sant. Vi föräldrar (och även personal) har massor av frågor. Är det så här s-mp-v behandlar oss som bor på landet?

Det kunde vara på plats med lite information från den sittande majoriteten, men de är tysta, tysta, tysta. Det enda vi fått är från Brittis Bentzler i tidningen igår att föräldrar inte skall få betala om de behöver ha sina barn på fritids på grund av bussarna. Men det behövs inte fler personal på fritids då, för vi har redan mer personal/barn än i övriga landet. Fast det är lite kneptigt det här, och kan uppfattas orättvist. Så de skall se över hur de skall göra.

Ehhh....Jaha?

Jag undrar:

1. Har en barnkonsekvensanalys gjorts inför det här beslutet?

2. När kommer föräldrar och personal att informeras och få möjlighet till dialog?

3. Är det meningen att först en buss skall hämta upp de yngre barnen och sen en annan hämta de äldre?

4. Skall f-6 ha egna tider och 7-9 andra?

5. Kommer tiderna att passa med Gotlandsbuss i kollektivtrafiken?

6. Några få skulle få det sämre i den nya organisationen, hur få är några få?

7. Berör förändringen ALLA skolor på ön? Om inte, varför då?

Svara då!

Skolan under luppen

Maciej Zaremba har inlett en ny artikelserie i DN idag. En serie om en skola i förfall, och med frågor om vad det egentligen var som hände längs med vägen. Vägen från den allmänna folkskolans införande via kommunalisering och friskolereform till den nya läroplanen som träder i kraft i höst.

Det finns nog inget som så många har så mycket synpunkter på som skolan. Jag tycker också man har rätt att ställa krav som förälder på att den skall fungera. Men det kräver också en tydlig, pedagogisk och kompetent ledning av verksamheten. Att som i reportaget laborera med rektorer (somliga utan kunskap om området de är satta att leda) är helt förkastligt. Att rektorerna är utbildade inom sitt gebit borde vara lika självklart som att lärarna är det. Du skall ha kompetens för det du gör. Punkt.

Zaremba tar upp många orsaker till olikheterna och det han menar är nedrustning av den svenska skolan i sin artikel, bland annat detta: "Efter kommunaliseringen blev skolan lovligt byte för gnidiga budgetchefer. Fattas det pengar till sophämtningen? Vi höjer hyran för gymnastiksalen! Mellan 1991 och 1995 fick Sveriges skolor 850 miljoner kronor i hyreshöjning. Samtidigt sjönk anslagen till undervisningen med fem gånger så mycket (fyra miljarder)". Jag undrar om det stämmer, men förutsätter samtidigt att det gör det, annars skulle han inte ha skrivit det. Det är mycket pengar. Och ändå bedrivs skolverksamhet många gånger i lokaler som aldrig skulle accepteras som lämplig arbetsmiljö av andra vuxna. Slitna stolar som gör revor i strumpbyxorna. Bord från 80-talet. Cementväggar som såg färg för 20 år sedan. Jag har försökt gräva i det här med internhyror på Gotland, men inte kommit långt. Det verkar vara ett omhuldat system och de som försvarar det är mycket pålästa. Det är inte jag. Jag har bara känslan av att hyreskostnaden är en mycket stor del av skolans utgifter. Och det fungerar ju inte som argument. Hur kan friskolor husera i fräschare lokaler än de kommunala, med samma medel? Det måste ju bero på något? Jag misstänker overheadkostnaderna. De tror jag bitvis är stora inom den kommunala skolan. Fast återigen är det ett antagande från min sida. Inga fakta.

Jag är sällan för förstatligande, men i detta fall undrar jag snart om det inte är bäst - just ur likvärdighetssynpunkt - att staten övertar ansvaret för skolan. Jag tycker inte att det utesluter friskolor, de är nödvändiga ur konkurrenssynpunkt och jag har en stark tro på det fria skolvalet, men jag tror att likvärdigheten inom svenskt skolväsende skulle öka om staten återtog hela ansvaret för skolan.

Jag kom ut som nyexad lärare i januari 1997. Samtidigt pressades stora elevkullar igenom skolan på Gotland. Babyboomen skulle passera. Det var trångt i lokalerna, men det skulle sparas. Det blir bättre hörde vi, när det blir färre i årskullen blir det mer plats. Och vi höll elevsamtal i korridoren, och lyssnade på elevernas läsning i densamma - eftersom bristen på grupprum eller ett ledigt rum överhuvudtaget - var skriande. Fast det blev aldrig bättre kändes det som. När eleverna blev färre och vi borde få bättre plats skulle det i stället sparas in. Och sparas in. Ända sedan jag börjat som lärare har det legat besparingar på skolan. Somliga år har det påbjudits inköpsstopp. Det har inneburit att vi inte kunnat köpa in material till undervisningen. Skolböckerna har varit slitna, eleverna har inte fått arbetsböcker att skriva i utan har fått anteckna i sina skrivhäften. Böckerna skall ju ärvas.

På senare år har det satsats mycket på IT i skolan och i undervisningen. Men ändå ligger vi hjälplöst efter, mot vad eleverna har tillgång till hemma. Skolan borde ju ligga i framkant kan man tycka, rent teknologiskt. Tänk att kunna ha en interaktiv tavla i varje klassrum, och fler fungerande bärbara datorer. Då skulle jag kunna jobba annorlunda rent pedagogiskt, men det är och förblir en dröm. Prioriteringar får jag höra. Prioriteringar. Vad skall man prioritera mellan? Teknik eller personal? Datorer eller vuxna i skolan?

Zaremba har i sin artikel intervjuat en föredetta rektor med 23 års erfarenhet som i mitt tycke har mycket sunda tankar kring de förändringar som varit (och är); "Det lät så fint med ”lagarbete”. Ja, i ett lag är det lättare för den late att dölja sin okunnighet. ”Temaarbete”? Också tveksamt, säger Olsson. Lärare är inte utbytbara hur som helst. Det är faktiskt ett konstnärligt yrke". Här instämmer jag, delvis. Grupparbete är bra ibland, men som lärare och pedagog måste man vara observant för att det är oerhört lätt för den late, eller den som har svårt, att dölja vad han eller hon inte kan och inte gör. Därför måste man också ha individuellt arbete, för att mäta var och ens kunskap.

Läraryrket är ett konstnärligt yrke. En profession. Därmed inte sagt att alla som tagit sig igenom lärarhögskolan är lämpliga att utföra professionen, ett fåtal passerar utan att vara lämpliga, med det är oftast dessa man hör talas om. Här har enligt min mening utbildningsanordnarna fegat ur. Upplevs en person som direkt olämplig skall man inte heller examineras. Jag vet flera fall där detta har skett, trots att klasskamraterna lyft sina farhågor till skolledningen. Det är fegt, och orätt mot samtliga inblandade att inte ta sitt ansvar som utbildningsanordnare.

Lärarlegitimation är ett steg i rätt riktning mot en höjd kompetens i skolan. Det är klart man skall undervisa i det man har utbildning i! Under hela min aktiva lärartid har jag utbildat och fortbildat mig. Ju mer jag läser ju mer inser jag att jag inte skulle kunna undervisa utan utbildning. Det är inte bara att ställa sig i klassrummet och gå igenom litteraturhistorian eller de oregelbunda verben. Samtidigt måste du ha koll på vad Lisa och Pelle gör, och lägga på minnet att du skall prata med Kalle som inte ser ut att må bra, och komma ihåg att ge anteckningar till Gustav som har dyslexi, och få Elin att våga säga något i helklass.

Jag tycker det är bra att belysa det som inte fungerar inom den kommunala skolan. Samtidigt skall man vara medveten om att det på många håll görs mycket bra. De flesta skolor, rektorer och lärare gör ett otroligt bra jobb med små medel. Det är lätt att en ensidig bild ges. Till exempel pekar skolinspektionen enbart på det negativa när de är ute och inspekterar. Inget om det positiva. Stefan Nypelius hade en motion om det på Centerns Distriktsstämma här på Gotland. Att man skall ändra i skolinspektionens uppdrag, och mer utgå från det som är bra. Det är att välja att se att glaset är halvfullt istället för halvtomt. Det är bättre med uppmuntran istället för skäll.

För övrigt anser jag att man även kan centralisera rättningen av de nationella proven. Det skulle skapa en mer likvärdig bedömning över hela landet samt avsevärt öka lärarnas möjlighet till att ägna sig åt kvalificerad undervisning istället för veckor av rättning.

Politik tar tid

Politik tar tid. Ibland längre tid än man tänkt. I december lade jag en interpellation i fullmäktige där jag frågade hur ordföranden i Barn- och Utbildningsnämnden tänkte agera för mera jämställda löner inom förvaltningen. Tex. så tjänar en manlig grundskolelärare 2155 kr mer än en kvinna i genomsnitt, och männens medellön totalt är 2106 kr högre än kvinnornas. Ja, det beror säkert på flera olika faktorer, men jag vill veta.

Interpellationen lade jag i december. I januari var det inget sammanträde med regionfullmäktige. I februari var jag bortrest så då blev interpellationen bordlagd. Och nu i mars är Britts Benzler frånvarande, så interpellationen blir bordlagd igen. Nästa sammanträde är i april, och då hoppas jag att vi båda kan vara där så diskussionen kommer upp på bordet.

Det som är bra med att det tagit tid är att lönerevisionen inom buf då är igång och förvaltningen har en mycket reell chans att påverka lönesättningen, om det är så att det verkligen råder en löneskillnad baserad på kön.

Hur som helst ser jag fram emot vad man ämnar göra för att fler män skall börja jobba inom familjedaghem och förskoleklass. För där fanns inte ens några män att jämföra löneförhållanden med...

Nu föds fler!

Enligt dagens Gotlands Allehanda så föds det fler barn på Gotland nu igen. Det är bra! Barnafödandet har alltid gått i vågor, det skall vi komma ihåg. Nu när 90-talets babyboom-barn gått genom grundskolan så kan vi inte nedrusta och lägga ner.

Att stänga igen skolor och flytta på barn är inte en långsiktig lösning.

Vi måste i stället planera för att nya barnkullar kommer, och se till att vi har en modern skola som är anpassad till hur föräldrarna och barnen vill ha den, så väl till innehåll som till lokaler.

Mitt första majtal

Om jag hade hållit ett tal idag, skulle det ha handlat om mod.

Det skulle ha handlat om mod att förändra den antika funktion som kallas för LAS. LAS har i dagens samhälle överlevt sig själv. Den var bra när den infördes, det behövdes anställningstrygghet på arbetsmarknaden, men samhället förändras och lagstiftningen har inte hängt med.

Idag jobbar man inte 40 år på samma arbetsplats. Idag har vi en dynamisk arbetsmarknad där utveckling borde premieras. Där det borde premieras att man vill något, och att man vågar prova olika arbetsområden och arbetsuppgifter. LAS har inte hängt med. LAS är en kvarleva från ett industrisamhälle som inte längre existerar. Därför bör den förändras. Det har Centerpartiet mod att göra. Vänster vrålar stopp! Rör inte vår LAS! Livrädda för förändring klamrar de sig fast vid en relikt från 1800-talets industrisamhälle.

Det som sker med dagens LAS är att utveckling bromsas. I tex. Gotlands Kommun är det idag omfattande varsel lagda inom barnomsorg och skola. Kommunals medlemmar är värst drabbade. Ett 100-tal har fått besked om varsel. Dagar har räknats (och räknats fel) och varsel har fått tas tillbaka och getts till nya personer. I den här soppan är det LAS som gäller. Det handlar enbart om anställningstid i Gotlands Kommun. Det handlar inte om personkännedom, om kunskap i yrket, om erfarenhet, om trygghet för de barn och elever som personalen arbetar med. Det handlar enbart om LAS. Många av mina vänner i 40-års åldern har fått tråkiga besked de senaste veckorna. Kompetenta personer med en otrolig erfarenhet och vilja till utveckling. Men eftersom det handlar om anställningstid, LAS, så blir det de som får gå.

Därför säger jag att vi måste ha mod att förändra! Det är klart att det skall finnas anställningsskydd. Självklart. Men när systemet har blivit ett hinder i sig - då är det dags att våga förändra. Då är det dags att skrota det som uppenbarligen inte fungerar och skapa något nytt som är anpassat till dagens samhälle och som inte missgynnar de yngre på arbetsmarknaden.

Ha mod att se över LAS! Det är inte så läskigt som ni tror!

Det här skulle jag ha sagt, om jag hade talat idag.

Besparingsförslag

Jag gillar Eva Bofrides ledare som hon skriver i GT. De är nyanserade och hon har ett bra perspektiv på saker och ting tycker jag. Idag skriver hon, med anledning av söndagens föräldraupprorsprotest att:
"Kan vi fokusera på lösningarna, att hitta alternativ till att spara på barnen, då skriver jag också under. Men inte så länge man kör med slagord som "Vem vågar föda barn på Gotland?" och beskriver barnsomsorgen på Gotland som ren förvaring och parkering av barn."

Jag håller med henne att det är bra att fokusera på lösningar, även om det är svårt att hitta var man kan plocka pengar till barn och skola. Att som Håkan Eriksson, föreslå att man skall sälja Lövsta Landsbygdsgymnasium samt spara in på underhållet av enskilda vägar, tycker jag är lite som att pinka i byxorna. Det värmer en liten stund. Och skall vi verkligen avveckla en av kommunens bassysselsättningar, jordbruket?

Vi har en bra barnomsorg på Gotland, det står jag för. Jag är konsument av barnomsorg sedan flera år. Det som gör mig nervös är de till synes planlösa hugg och besparingar som nu planeras inom skolan. Det är viktigt att eventuella besparingar görs med sans och vett samt att de verkligen motsvarar elevminskningarna och inte försämrar den bra skola som vi har.

För vill vi ha fler medborgare på Gotland, och det vill vi ju, då skall vi marknadsföra vår barnomsorg och skola. Det är inte pensionärerna vi skall locka hit, det är barnfamiljerna! Det ligger en fara i att avrusta och nedrusta skolan idag. Vad gör vi om några år när barnantalet ökar igen? Är vi redo då? Eller säger vi, hoppsan, vart kom alla barn ifrån?

Så tillbaka till det som Eva efterlyste i sin krönika. Konkreta förslag på besparingar. Jag tror kommunen skulle må bra av att se över systemet med internhyror. Jag har nämnt det förut, men varje gång fått på tafsen av de som anser sig veta bättre. Ja, det är ett sätt att få en prislapp på kommunens lokaler. Men jag anser att den prislappen ofta är felsatt, och att det här systemet med "KalleAnka-pengar" som man flyttar mellan förvaltningarna inte fungerar. Till exempel betalar man i internhyran för periodiskt underhåll. Men samma periodiska underhåll sker inte i den omfattning det bör, lokaler förfaller osv.

Ett lysande exempel på hög hyra är "gamla" Fardhem skola. Där betalade man hyra för de "gamla" skolhusen, men något periodiskt underhåll skedde inte under alla år jag kände till. Dessutom skrev kommunen ett horribelt högt hyreskontrakt för en paviljong, en hyra som man sedan hade som orsakt till att lägga ner Fardhem för att skolan var för dyr. Det här är historia nu, men exempel på hur man kan spara pengar.