fredag 2 oktober 2009

Skolmat

Idag var det full fart i matsalen på jobbet. Det serverades lasangette och det var mycket populärt hos eleverna. Bland de jag satt och åt tillsammans med så kommenterades det positivt att det var fetaost i salladen. "Hur kan man ha råd med det?" var frågan som dök upp.

Det är inte alla dagar det är så full fart i matsalen. Jag äter pedagogisk måltid 2 gånger i veckan med eleverna. Övriga dagar köper jag mat på samhället eller tar med mig hemifrån. Jag köper inte längre mat på skolan. Jag tycker helt enkelt inte att den är värd 45 kr portionen. Inte om det är potatisburgare, som mest är som mos. Eller tomatsoppa med spridda makaroner. Men dagens lunch hade jag betalat för.

De som jobbar i skolköket har ingen lätt uppgift. För några få kronor skall de trolla fram aptitlig, snygg och vällagad mat. En omöjlig uppgift kan man tycka. I allt detta är de även låsta av centrala upphandlingar och annan styrning från ovan. Det finns liten eller ingen frihet till att köpa in från lokala producenter och laga från grunden.

Det hoppas jag kan ändras. Just nu är Södervärnsskolan med i TV 4:as "matakuten". Min syster har skrivit lite om det på sin blogg. Det går att laga mat av närproducerat, och varför utnyttjar vi inte det mera på Gotland? Jag vet att diskussionen varit uppe på matrådet på vår skola flera gånger. Synpunkter har kommit från lokala odlare varför vi inte kan använda deras potatis istället för färdigskalad importerad. I dag har vi oskalad potatis, som är god, på skolan. Men jag skall ärligt talat erkänna att jag inte vet vart den kommer ifrån.

I kommunen diskuteras nu hur den framtida kosttillagningen skall vara på Gotland. Det finns ett tjänstemannaförslag på cook-and-chill, och så finns det ett förslag på en mängd små tillagningskök (som är mycket dyrare). I min värld finns det inga alternativ.

I min värld måste man välja många små decentraliserade tillagningskök. Mat är viktigt. Matkultur är viktigt. Att lära våra barn och ungdomar matkultur är livsviktigt. Att låta våra pensionärer känna matos på äldreboendet där de bor väcker känslor och tankar och skapar trygghet.

Jag hoppas och tror att "matakuten" kan bidra till debatten om tillagningskök på Gotland. Och att beslutet blir att satsa på lokalproducerat i decentraliserade kök.

Inga kommentarer: