Jag har i ett tidigare inlägg skrivit att jag tycker landsbygdsavdrag är en alldeles lysande idé.
I dag skriver Mats Jönsson på Gotänningens ledarsida om samma sak.
Centerpartiet på Gotland lyfte frågan i förra valrörelsen som en rättvisefråga. Jag skulle också vilja påstå att det är en överlevnadsfråga. Det handlar om landsbygdens överlevnad. Skall vi få fler invånare, och fler människor som bor på landsbygden så måste man också kunna ha förutsättningarna för det. En av förutsättningarna är att kunna ta del av samhällets service. Och då behöver man oftast bil - sen får man tycka vad man vill om själva biltrafiken.
Jag trivs alldeles utmärkt där jag bor, men bensinkostnaderna tickar på. Och då tycker jag inte att jag kör i onödan.
* Dagis - 1 mil enkel resa.
* Fritids - 8 km enkel resa, blir 1 mil i höst.
* Jobbet - 1 mil enkel resa - blir på samma ort som dagis och fritids = praktiskt
* Stallet - 2 mil enkel resa - dottern rider fn. 1 gång/vecka
* Fotbollsträning - 2 mil enkel resa. Här turas vi om att köra några föräldrar.
* Vårdcentral, apotek, mataffärer - 1 mil enkel resa.
* Köpcentrum med kläder osv. - 5 mil enkel resa.
* Sjukhus - 5 mil enkel resa.
Hur jag än vrider och vänder på det så behöver jag bilen. Jag kan inte gå ut och ta bussen runt hörnet. Det är 3 km till busshållplatsen. Jag har inte tillgång till tunnelbana eller pendel. Jag skulle gärna åka tåg, men det finns inga tåg på Gotland. Jo, ett, men det är ett museum.
Skall det bli någon mening med att hela Sverige skall leva så behövs ett landsbygdsavdrag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar